I still remember how it all changed
2012-12-31 / 00:46:57 / Tankar / 3 KOMMENTARERDet är vinter men vår på samma gång. Det droppar från taket och grusvägen mellan våra hus är täckt av is. Jag halkar fram och har svårt att hålla mig på benen. Inte bara fysiskt, psykiskt också. Jag går snabbt från en konflikt och förmodligen rakt in i en annan. Du vet att jag flyr från något, det gör jag alltid när jag kommer till dig. Skillnaden är att förut så brukade du ta emot mig trasig som jag var och hjälpa mig att limma ihop alla delar, nuförtiden sprider du ut dem ännumer och sen lämnar du mig där ensam att plocka upp resterna av den jag en gång var.
Jag minns hur allt förändrades. Över en natt var du någon annan och under samma natt passerade du alla gränser i hela världen. Den pusselbiten jag saknar är den som förklarar hur allt kunde bli så här. Var du aldrig på riktigt, vem fan var du egentligen? Var det detta som var tanken hela tiden? Jag kommer aldrig förstå, men jag önskar att du hade förklarat för mig. Inte att du ska göra det nu, för den du är nu vill jag aldrig mer prata med. Jag vill aldrig mer se dig eller höra din röst. Du är död för mig.
Jag minns hur allt förändrades. Över en natt var du någon annan och under samma natt passerade du alla gränser i hela världen. Den pusselbiten jag saknar är den som förklarar hur allt kunde bli så här. Var du aldrig på riktigt, vem fan var du egentligen? Var det detta som var tanken hela tiden? Jag kommer aldrig förstå, men jag önskar att du hade förklarat för mig. Inte att du ska göra det nu, för den du är nu vill jag aldrig mer prata med. Jag vill aldrig mer se dig eller höra din röst. Du är död för mig.
Dags att släppa taget nu
2012-12-30 / 11:41:27 / Anonymt / 4 KOMMENTARERIdag har jag bestämt mig för att släppa min anonymitet. Jag vet inte hur än, men jag kommer att göra det. Som det kontrollfreak jag är blir detta jävligt svårt. :-)
Spring för livet jag är ur balans
2012-12-29 / 21:05:48 / Anonymt / 1 KOMMENTARERDalarna. Platsen där jag växte upp och där min familj fortfarande bor kvar. Nu vet ni det. Jag klarar inte av att vara där, det gör ont. Allt kommer för nära.
Vi åkte förbi hans hus för ett par dagar sedan. Bara åkte förbi. Vi saktade inte ner men tiden stannade ändå. Det gör den alltid där. Han bor mitt i en uppförsbacke och där finns varken tid eller rum. Bara stillhet och tystnad, och iskalla kårar som vandrar längs ryggraden. Inom ramen av hans röda husväggar finns alla mina minnen bevarade. Tusen fina minnen och tusen mardrömmar. De fina minnena är från tiden innan allt det här började.
Jag kommer aldrig glömma den du var och allting du gjorde för mig. Aldrig. Jag lovar. Men den personen är död idag och det gör mer ont att inse det än att ta till mig vem du är nu. Som du är idag, som den du blev, har du ingen plats i mitt liv och jag önskar att du inte hade det i någon annans heller.
Allt det andra... Alla mardrömmar. Jag vill kalla dem det, men det värsta är att allt är på riktigt. Hur mycket jag än önskar att det bara varit drömmar som hållit mig vakna alla dessa nätter så vet jag att det inte är så. Allt som hänt har varit på riktigt. Mina fasthållna händer. Mina tårar. Min smärta. Min trasiga kropp. Min trasiga själ.
Du hade sönder mig inifrån och ut och ibland är jag fortfarande trasig. Just nu är jag det.
I hans fönster stod en adventsljusstake med alla ljusen tända. En känsla av att vilja slå sönder fönstret och släcka den spred sig i min kropp. Jag vill inte att han ska fira jul, och jag vill definitivt inte att det ska finnas några ljus i hans liv. Inte ett enda ljus. Han ska bara omges av mörker, på samma sätt som han släckte varenda brinnande låga i mitt liv under flera års tid.
Vi åkte förbi hans hus för ett par dagar sedan. Bara åkte förbi. Vi saktade inte ner men tiden stannade ändå. Det gör den alltid där. Han bor mitt i en uppförsbacke och där finns varken tid eller rum. Bara stillhet och tystnad, och iskalla kårar som vandrar längs ryggraden. Inom ramen av hans röda husväggar finns alla mina minnen bevarade. Tusen fina minnen och tusen mardrömmar. De fina minnena är från tiden innan allt det här började.
Jag kommer aldrig glömma den du var och allting du gjorde för mig. Aldrig. Jag lovar. Men den personen är död idag och det gör mer ont att inse det än att ta till mig vem du är nu. Som du är idag, som den du blev, har du ingen plats i mitt liv och jag önskar att du inte hade det i någon annans heller.
Allt det andra... Alla mardrömmar. Jag vill kalla dem det, men det värsta är att allt är på riktigt. Hur mycket jag än önskar att det bara varit drömmar som hållit mig vakna alla dessa nätter så vet jag att det inte är så. Allt som hänt har varit på riktigt. Mina fasthållna händer. Mina tårar. Min smärta. Min trasiga kropp. Min trasiga själ.
Du hade sönder mig inifrån och ut och ibland är jag fortfarande trasig. Just nu är jag det.
I hans fönster stod en adventsljusstake med alla ljusen tända. En känsla av att vilja slå sönder fönstret och släcka den spred sig i min kropp. Jag vill inte att han ska fira jul, och jag vill definitivt inte att det ska finnas några ljus i hans liv. Inte ett enda ljus. Han ska bara omges av mörker, på samma sätt som han släckte varenda brinnande låga i mitt liv under flera års tid.
Fredagsmys
2012-12-28 / 18:59:10 / Bloggen / 0 KOMMENTARERHej! Haft några mysiga dagar hos familjen och som alltid gruvar jag mig innan jag ska åka hem till mig igen. Den här gången dröjer det dock inte så länge innan vi ses igen! Men även om det är jobbigt att lämna familjen så är det en speciell känsla att komma hem hit. Det är här jag bor nu, det är här jag känner mig hemma. Det känns konstigt att skriva det eftersom "hemma" för mig nästan alltid har varit hemma hos min mamma.. :-)
Ikväll ska jag bara ta det lugnt eftersom jag är hur trött som helst. Imorgon blir det en sista sväng på mellandagsrean och jag ska göra mitt bästa för att inte handla något. Lovar dock ingenting :-) kram på er!
Ikväll ska jag bara ta det lugnt eftersom jag är hur trött som helst. Imorgon blir det en sista sväng på mellandagsrean och jag ska göra mitt bästa för att inte handla något. Lovar dock ingenting :-) kram på er!
Mellandagsmys
2012-12-27 / 12:10:35 / Bloggen / 0 KOMMENTARERHoppas ni har haft en fin jul. Det har jag. Spenderat några mysiga dagar med min familj och fått en massa fina julklappar. Imorgon åker jag hem till mig igen i några dagar, ska plugga och lite sånt. På nyår blir det att volontärarbeta på ett natthärbärge. Spännande!
Idag ska jag ut och åka en sväng med mamma. Kram
.
2012-12-26 / 13:59:46 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
-
2012-12-23 / 18:24:18 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Julkänsla
2012-12-23 / 11:17:48 / Bloggen / 0 KOMMENTARERHej på er! Sitter i soffan hemma hos mamma och myser. Kom hit igår efter att med många om och men tagit mig neråt landet med tåg. Inte det lättaste med all packning och alla andra som också ville åka, men det gick bra.
Igår kväll invigde vi julen genom att åka på världens finaste julbord. Allt var bara så himla bra. Kändes som att äta julbord i julkalendern "Mysteriet på Greveholm"..
07:46
2012-12-22 / 07:47:31 / Bloggen / 1 KOMMENTARERGodmorgon på er! Idag är det lördag och om lite mindre än två timmar hoppar jag på tåget hem till familjen. Kommer vara borta en vecka ungefär och det ska bli så jäkla skönt. Ska inte ta med mig datorn, men jag har ju iPhone så kommer att uppdatera via den. Hoppas ni får världens bästa jul, iloveyou! <3
The end of an era
2012-12-21 / 23:14:18 / Anonymt / 2 KOMMENTARER2012 har varit ett händelserikt år. Början på året spenderade jag med några vänner och då hade jag ingen aning om vad som väntade bara ett par månader senare. Det var första nyåret som singel på flera år och jag kände mig lite vilsen. Två månader in på det nya året sprack min bubbla och jag trodde att jag skulle dö. Jag hade levt instängd i mig själv i flera år och helt plötsligt såg jag verkligheten runt omkring mig. Jag tappade greppet helt där ett tag, tappade bort mig själv.
Helt plötsligt var jag "tjejen som blivit våldtagen". Jag som aldrig sett mig själv som ett offer och förnekat allt som hänt.. Det var en sjuk känsla, har aldrig känt mig så trasig och sönder. Allt rasade samman där i mars någon gång. Klarade inte av att se mig själv i spegeln, svara i telefon, gå på stan, träffa vänner och så vidare. Allt var så jävla jobbigt.
Den sextonde mars fick jag en akuttid på BUP och det blev början på den jobbigaste tiden i mitt liv, men också början på min överlevnad. Sedan väntade ett halvår av helvete. Var knappt i skolan under våren utan var sjukskriven. När anmälan gjordes i maj var jag fortfarande på botten, men hade åtminstone riktat blicken uppåt. Sedan var det bara att slåss. Som fan. Och jag vann. Jag läste någonstans att det anmäldes ungefär 17000 sexualbrott år 2011, men att det bara var 2-300 som klarades upp. SJUKT va?
I år spenderar jag nyår med vänner igen, singel även nu. Skillnaden är att jag inte känner mig vilsen, jag känner mig hel. Under året som passerat har jag gått igenom så mycket med mig själv, hela mitt liv har förändrats. Jag har förändrats. Jag är så stolt över mig själv för att jag har tagit mig igenom det här året. Det har funnits dagar då jag velat lägga mig ner och hålla andan tills mitt hjärta stannat, men på något sätt har jag alltid lyckats ta mig upp på fötterna igen och fortsatt framåt. Mycket av det beror på mig själv, det vet jag, men jag hade aldrig klarat det utan världens finaste människor runt omkring mig.
Helt plötsligt var jag "tjejen som blivit våldtagen". Jag som aldrig sett mig själv som ett offer och förnekat allt som hänt.. Det var en sjuk känsla, har aldrig känt mig så trasig och sönder. Allt rasade samman där i mars någon gång. Klarade inte av att se mig själv i spegeln, svara i telefon, gå på stan, träffa vänner och så vidare. Allt var så jävla jobbigt.
Den sextonde mars fick jag en akuttid på BUP och det blev början på den jobbigaste tiden i mitt liv, men också början på min överlevnad. Sedan väntade ett halvår av helvete. Var knappt i skolan under våren utan var sjukskriven. När anmälan gjordes i maj var jag fortfarande på botten, men hade åtminstone riktat blicken uppåt. Sedan var det bara att slåss. Som fan. Och jag vann. Jag läste någonstans att det anmäldes ungefär 17000 sexualbrott år 2011, men att det bara var 2-300 som klarades upp. SJUKT va?
I år spenderar jag nyår med vänner igen, singel även nu. Skillnaden är att jag inte känner mig vilsen, jag känner mig hel. Under året som passerat har jag gått igenom så mycket med mig själv, hela mitt liv har förändrats. Jag har förändrats. Jag är så stolt över mig själv för att jag har tagit mig igenom det här året. Det har funnits dagar då jag velat lägga mig ner och hålla andan tills mitt hjärta stannat, men på något sätt har jag alltid lyckats ta mig upp på fötterna igen och fortsatt framåt. Mycket av det beror på mig själv, det vet jag, men jag hade aldrig klarat det utan världens finaste människor runt omkring mig.
Christmas break
2012-12-21 / 19:27:26 / Bloggen / 0 KOMMENTARERHärinne är det ganska dött för tillfället, vilket i och för sig kan bero på att jag är det också. Nästan iallafall, det känns så. Den senaste veckan har varit ett helvete om jag ska vara ärlig. Jag har vaknat varje morgon med ångest och legat vaken och grubblat till två, tre nästan varje natt. Har även haft hur mycket som helst att göra i skolan och det har jag fortfarande, men tog lov idag iallafall. Skönt!
Imorgon åker jag, efter många om och men, hem till familjen. Har varit lite osäkert på den fronten och jag har haft lust att bara låsa in mig här i min lägenhet och fira jul ensam, men imorgon hoppar jag på tåget iallafall. Finns en enda person jag gör detta för, resten skiter jag ärligt talat i. Min familjesituation är en enda stor konflikt, kanske ännu mer än vanligt den här tiden på året.. Jobbigt.
Men, jag har iallfall hittat en massa fina julklappar. Så det blir nog roligt ändå! Förövrigt känns det som att jag har en miljon saker att göra innan tåget går vid halv tio imorgon. Har egentligen inte tid att sitta här! Men vi hörs mer senare :-) kram!
Weheartit.com
Imorgon åker jag, efter många om och men, hem till familjen. Har varit lite osäkert på den fronten och jag har haft lust att bara låsa in mig här i min lägenhet och fira jul ensam, men imorgon hoppar jag på tåget iallafall. Finns en enda person jag gör detta för, resten skiter jag ärligt talat i. Min familjesituation är en enda stor konflikt, kanske ännu mer än vanligt den här tiden på året.. Jobbigt.
Men, jag har iallfall hittat en massa fina julklappar. Så det blir nog roligt ändå! Förövrigt känns det som att jag har en miljon saker att göra innan tåget går vid halv tio imorgon. Har egentligen inte tid att sitta här! Men vi hörs mer senare :-) kram!
Weheartit.com
Focus on what's important right now
2012-12-15 / 22:18:15 / Bloggen / 6 KOMMENTARERDen här veckan har jag tagit ett beslut som jag vet kommer att göra gott för mig. Jag har sagt upp mig från mitt jobb för att helt och hållet kunna fokusera på skolan. Har jobbat i fyra månader ungefär och de sista två månaderna har verkligen tagit hårt på mina krafter både psykiskt och fysiskt. Skolan har blivit lidande och det var aldrig det som var tanken med jobbet, det skulle mer vara en rolig grej och en extrainkomst. Men när det blir för mycket måste man helt enkelt lära sig att sätta en gräns, även om det är någonting jag vet att jag kommer att sakna.
Jag går trots allt tredje året på gymnasiet och det är en stressig tillvaro bara det. Lägger man då på att jag jobbar ganska hårt i skolan så blir det mer stressigt. Att sedan gå upp fyra timmar innan skolan börjar varje morgon och åka iväg och jobba fungerar ett tag. Om vi hållt oss till planen att jag bara skulle jobbat varannan vecka hade jag stannat kvar, men nu när jag fått jobba varje vecka i över en månads tid så har jag tappat både motivationen och orken. Det känns inte värt det! Men det har varit väldigt givande och roligt under den här tiden ändå.
Jobba kan jag göra hela livet, men gymnasiet går jag i nu och den här tiden kommer inte tillbaka. Jag siktar på att gå ut gymnasiet med högsta betyg i alla ämnen, utom matte troligtvis, och det tar mycket av min tid. Matten är det svåraste ämnet för mig. Har alltid haft lätt för matte tidigare. I låg- och mellanstadiet låg jag alltid en bok före alla andra. Men när jag började på högstadiet tappade jag bort mina kunskaper. Idag hatar jag matte mer än allt annat och det finns ingenting som får mig att känna mig så iq-befriad och värdelös som när någon placerar en mattebok framför mig. Det fastnar helt enkelt inte.
Men jag kämpar på ändå och senast i torsdags gjorde jag ett prov så hoppas att det löser sig! Har sex månader till på mig att kriga. Herregud, sex månader. Det är helt sjukt! Sex månader till studenten och till det riktiga vuxenlivet. Kan inte beskriva känslan. Jag längtar så himla mycket på samma gång som det skrämmer mig något otroligt..
Jaja! På toppen av allt det här så är jag förkyld för andra gången på en månad och jag har ont i hela kroppen. Att det är en exploderande snöstorm utanför fönstret gör mig inte direkt lyckligare heller eftersom det knappt går att vara ute. Men det är mysigt när man är inomhus!
Jag går trots allt tredje året på gymnasiet och det är en stressig tillvaro bara det. Lägger man då på att jag jobbar ganska hårt i skolan så blir det mer stressigt. Att sedan gå upp fyra timmar innan skolan börjar varje morgon och åka iväg och jobba fungerar ett tag. Om vi hållt oss till planen att jag bara skulle jobbat varannan vecka hade jag stannat kvar, men nu när jag fått jobba varje vecka i över en månads tid så har jag tappat både motivationen och orken. Det känns inte värt det! Men det har varit väldigt givande och roligt under den här tiden ändå.
Jobba kan jag göra hela livet, men gymnasiet går jag i nu och den här tiden kommer inte tillbaka. Jag siktar på att gå ut gymnasiet med högsta betyg i alla ämnen, utom matte troligtvis, och det tar mycket av min tid. Matten är det svåraste ämnet för mig. Har alltid haft lätt för matte tidigare. I låg- och mellanstadiet låg jag alltid en bok före alla andra. Men när jag började på högstadiet tappade jag bort mina kunskaper. Idag hatar jag matte mer än allt annat och det finns ingenting som får mig att känna mig så iq-befriad och värdelös som när någon placerar en mattebok framför mig. Det fastnar helt enkelt inte.
Men jag kämpar på ändå och senast i torsdags gjorde jag ett prov så hoppas att det löser sig! Har sex månader till på mig att kriga. Herregud, sex månader. Det är helt sjukt! Sex månader till studenten och till det riktiga vuxenlivet. Kan inte beskriva känslan. Jag längtar så himla mycket på samma gång som det skrämmer mig något otroligt..
Jaja! På toppen av allt det här så är jag förkyld för andra gången på en månad och jag har ont i hela kroppen. Att det är en exploderande snöstorm utanför fönstret gör mig inte direkt lyckligare heller eftersom det knappt går att vara ute. Men det är mysigt när man är inomhus!
-
2012-12-15 / 13:12:12 / Bloggen / 0 KOMMENTARERJag vill skriva, jag vill skrika och jag vill prata men orden sitter fast.
♥
2012-12-13 / 22:52:32 / Bloggen / 4 KOMMENTARERSvar från frågestunden
2012-12-10 / 13:09:10 / Anonymt / 2 KOMMENTARERSom ni vet är jag fortfarande ganska anonym av mig i den här bloggen, men jag ska försöka svara så gott det går ändå. Fått in ganska många frågor så kanske inte svarar på alla nu :-)
Vem är din bästa vän?
Det är du som kommenterade!
Vem är din bästa vän?
Det är du som kommenterade!
Hur går det på killfronten?
Jag har ju ganska svårt för killar, men jag försöker iallafall.
Vad har du för planer för framtiden?
Jag har skrivit om detta ganska mycket på senaste tiden. Jag har många planer för min framtid. Den mest aktuella är att gå ut gymnasiet, och i höst vill jag fortsätta plugga och utbilda mig till jurist. Målet är att jobba med ungdomar som varit med om samma sak som jag varit med om. Vet inte än om jag vill stanna vid advokat eller om jag vill fortsätta utbilda mig till åklagare eller domare. På sidan om vill jag bli författare. Sedan har jag väl helt "vanliga" planer som att träffa den rätte och bilda familj. Vill ha både egna och adopterade barn.
Hur vågade du anmäla?
Jag får den här frågan hela tiden. Det var inte så att jag vaknade en morgon och kände mig helt annorlunda och bara "shit, nu händer det, nu vågar jag äntligen". Den känslan kom aldrig. Jag vaknade en morgon och insåg att jag aldrig skulle orka leva mitt liv om jag inte tog tag i det här, Jag lyckades stänga av alla känslor en väldigt lång tid, men sen en dag exploderade någonting inuti mig och då var jag bara tvungen. Jag vet idag att jag förmodligen inte hade överlevt det här året om jag inte hade gjort någonting.
Jag läste någonstans att du fick missfall, stämmer det?
Ja, det stämmer. Jag var fjorton år gammal och vaknade upp en morgon med blod över hela benen och hela täcket. Vågade inte berätta för någon förutom hon jag pratade med på ungdomsmottagningen. Det jag minns allra tydligast är när jag duschade av mig allt blod. Vi hade ett vitt kakelgolv i badrummet och jag minns att det färgades rosa av allt blod.
Vad är din älsklingsfärg och varierar den beroende på ditt humör?
Marinblå och vinrött har alltid varit mina favoriter, det spelar ingen roll vilket humör jag är på.
Hur gammal är du och var bor du?
Jag är arton år gammal, född år 1994.
Hur ser din familjesituation ut?
Den är ganska komplicerad :-)
Hur tänker du kring anonymiteten just nu?
Jag tänker inte så mycket på det just nu faktiskt. Har mycket annat att tänka på om dagarna. Jag vet fortfarande inte hur jag vill göra.
När det kommer till killar, hur har dina relationer till killar sett ut sen det här började?
Jag har alltid haft en väldigt komplicerad relation till det motsatta könet. Jag har svårt att släppa in killar i mitt liv och det är nästan omöjligt för mig att lita på dem. Jag har haft ett seriöst förhållande i mitt liv, sen en hel del oseriösa och alldeles för många "one night stands". Sex är lättare än kärlek.
Om han som utsatt dig kontaktade dig igen, hur skulle du reagera då?
Den här frågan ställer jag mig själv väldigt ofta. Vissa dagar tänker jag på honom väldigt mycket och då kommer den här frågan automatiskt. Tänk om han kontaktade mig, tänk om han inte gör det... Jag vet inte hur jag skulle reagera. Det enda jag egentligen är säker på är att jag aldrig kommer att kontakta honom. Han har fått alldeles för stor plats i mitt liv, eller han har tagit alldeles för stor plats. Jag tänker inte lägga någon mer tid eller energi på honom, den chansen har han förbrukat.
Hur går dina tankar om honom idag?
Jag försöker att inte tänka på honom men när jag gör det så går mina tankar i vågor. Ena dagen kan jag vara livrädd och knappt våga gå ut. Den känslan beror ofta på mardrömmar. Jag drömmer ibland att han rymt från anstalten han sitter på.. Andra dagar är jag ledsen, då tycker jag synd om honom. Då känner jag också att jag förstört hans liv. Mestadels av tiden gör det ont när jag tänker på honom. Jag är rädd för honom och jag är rädd för att tänka på honom, för när jag gör det så fastnar jag i de tankarna.
Du har skrivit förut om självskadebeteende, har du skadat dig själv?
Vad handlar din bok om?
Det är en självbiografi så den handlar om mitt liv och om saker jag varit med om.
Har du hört någonting från förlagen du skickade den till?
Ja, Bonniers har tackat nej. Väntar på svar från Norstedts och Kalla kulor.
Du brukar skriva att du ska åka till din mamma eller att hon ska åka till dig, bor ni långt ifrån varandra?
Ja det gör vi. Trettio mil för att vara exakt!
Har du någon annan blogg än den här?
Jag har haft många olika bloggar, men just nu har jag bara den här.
Är det många i din närhet som vet om vad du gått/går igenom?
Det är inte så många som vet, det är inte "allmänt känt" om man säger så. Det är ingenting som jag går runt och pratar om frivilligt, men jag svarar hellre på frågor och sånt själv än att människor pratar med varandra och går runt undrar.
Hur reagerade folk när de fick veta?
Människor har reagerat lite olika men de flesta har varit väldigt stöttande och omtänksamma.
Jag har ju ganska svårt för killar, men jag försöker iallafall.
Vad har du för planer för framtiden?
Jag har skrivit om detta ganska mycket på senaste tiden. Jag har många planer för min framtid. Den mest aktuella är att gå ut gymnasiet, och i höst vill jag fortsätta plugga och utbilda mig till jurist. Målet är att jobba med ungdomar som varit med om samma sak som jag varit med om. Vet inte än om jag vill stanna vid advokat eller om jag vill fortsätta utbilda mig till åklagare eller domare. På sidan om vill jag bli författare. Sedan har jag väl helt "vanliga" planer som att träffa den rätte och bilda familj. Vill ha både egna och adopterade barn.
Hur vågade du anmäla?
Jag får den här frågan hela tiden. Det var inte så att jag vaknade en morgon och kände mig helt annorlunda och bara "shit, nu händer det, nu vågar jag äntligen". Den känslan kom aldrig. Jag vaknade en morgon och insåg att jag aldrig skulle orka leva mitt liv om jag inte tog tag i det här, Jag lyckades stänga av alla känslor en väldigt lång tid, men sen en dag exploderade någonting inuti mig och då var jag bara tvungen. Jag vet idag att jag förmodligen inte hade överlevt det här året om jag inte hade gjort någonting.
Jag läste någonstans att du fick missfall, stämmer det?
Ja, det stämmer. Jag var fjorton år gammal och vaknade upp en morgon med blod över hela benen och hela täcket. Vågade inte berätta för någon förutom hon jag pratade med på ungdomsmottagningen. Det jag minns allra tydligast är när jag duschade av mig allt blod. Vi hade ett vitt kakelgolv i badrummet och jag minns att det färgades rosa av allt blod.
Vad är din älsklingsfärg och varierar den beroende på ditt humör?
Marinblå och vinrött har alltid varit mina favoriter, det spelar ingen roll vilket humör jag är på.
Hur gammal är du och var bor du?
Jag är arton år gammal, född år 1994.
Hur ser din familjesituation ut?
Den är ganska komplicerad :-)
Hur tänker du kring anonymiteten just nu?
Jag tänker inte så mycket på det just nu faktiskt. Har mycket annat att tänka på om dagarna. Jag vet fortfarande inte hur jag vill göra.
När det kommer till killar, hur har dina relationer till killar sett ut sen det här började?
Jag har alltid haft en väldigt komplicerad relation till det motsatta könet. Jag har svårt att släppa in killar i mitt liv och det är nästan omöjligt för mig att lita på dem. Jag har haft ett seriöst förhållande i mitt liv, sen en hel del oseriösa och alldeles för många "one night stands". Sex är lättare än kärlek.
Om han som utsatt dig kontaktade dig igen, hur skulle du reagera då?
Den här frågan ställer jag mig själv väldigt ofta. Vissa dagar tänker jag på honom väldigt mycket och då kommer den här frågan automatiskt. Tänk om han kontaktade mig, tänk om han inte gör det... Jag vet inte hur jag skulle reagera. Det enda jag egentligen är säker på är att jag aldrig kommer att kontakta honom. Han har fått alldeles för stor plats i mitt liv, eller han har tagit alldeles för stor plats. Jag tänker inte lägga någon mer tid eller energi på honom, den chansen har han förbrukat.
Hur går dina tankar om honom idag?
Jag försöker att inte tänka på honom men när jag gör det så går mina tankar i vågor. Ena dagen kan jag vara livrädd och knappt våga gå ut. Den känslan beror ofta på mardrömmar. Jag drömmer ibland att han rymt från anstalten han sitter på.. Andra dagar är jag ledsen, då tycker jag synd om honom. Då känner jag också att jag förstört hans liv. Mestadels av tiden gör det ont när jag tänker på honom. Jag är rädd för honom och jag är rädd för att tänka på honom, för när jag gör det så fastnar jag i de tankarna.
Du har skrivit förut om självskadebeteende, har du skadat dig själv?
Vad handlar din bok om?
Det är en självbiografi så den handlar om mitt liv och om saker jag varit med om.
Har du hört någonting från förlagen du skickade den till?
Ja, Bonniers har tackat nej. Väntar på svar från Norstedts och Kalla kulor.
Du brukar skriva att du ska åka till din mamma eller att hon ska åka till dig, bor ni långt ifrån varandra?
Ja det gör vi. Trettio mil för att vara exakt!
Har du någon annan blogg än den här?
Jag har haft många olika bloggar, men just nu har jag bara den här.
Är det många i din närhet som vet om vad du gått/går igenom?
Det är inte så många som vet, det är inte "allmänt känt" om man säger så. Det är ingenting som jag går runt och pratar om frivilligt, men jag svarar hellre på frågor och sånt själv än att människor pratar med varandra och går runt undrar.
Hur reagerade folk när de fick veta?
Människor har reagerat lite olika men de flesta har varit väldigt stöttande och omtänksamma.
Fredag!
2012-12-07 / 13:13:28 / Bloggen / 3 KOMMENTARERDet blev ingen skola för mig idag heller. Somnade så sent att jag inte vaknade imorse när alarmet ringde, istället vaknade jag för en timme sedan och därmed har jag missat mer än halva skoldagen. Så jag stannar hemma och pluggar istället!
Har skickat iväg min bok till ännu ett förlag nu, denna gång via mejlen. Får svar om cirka två månader. Kramis!
Har skickat iväg min bok till ännu ett förlag nu, denna gång via mejlen. Får svar om cirka två månader. Kramis!
Torsdag den sjätte december
2012-12-06 / 14:36:12 / Bloggen / 1 KOMMENTARERHej på er! Idag är det ingen glad tjej som sitter här vid tangenterna. Jag antar att det beror på att jag har mens för första gången på fyra år, blandat med en massa andra saker. Det är snökaos här och jag orkar knappt vara ute för jag hatar, verkligen hatar, att bli blöt och kall. Värker i hela kroppen. Att håret ser ut som dreads när man kommer in är också ett stort minus i kanten. Aldrig känt mig så ful och slemmig som jag gör just nu.
Har inte varit i skolan på hela veckan. Har varit sjuk. Det började med en liten förkylning som sedan övergick i bihåleinflammation. Mitt huvud är känsligt och jag klarar inte av att nysa eller vara snorig för länge, vilket jag var nu. Så det hela slutade med att jag fick migrän. Som pricken över i:et har jag mensvärk också. Mår bättre idag än tidigare under veckan iallafall så något kan man ju klappa händerna för.
Känner mig även som världens hemskaste vän/tjej/människa. Pratat med en kille hur länge som helst, på ett sätt som ligger högre upp än hur jag brukar prata med killar. Vi har kommit varandra nära utan att ha träffats. Väldigt nära. Jag tror att det är det som är problemet. Jag klarar inte av att ha människor nära mig, det är det svåraste jag vet. Det är lättare att stöta bort någon än att släppa in den, och det är precis det jag har gjort. Jag håller mig på avstånd för jag vet att jag bara skulle såra honom. Han har funnits där för mig genom allt och det är jag otroligt tacksam för. Men jag vet inte vad jag ska göra.. Jag tror att det är för att han vet för mycket. Han kom in i mitt liv under en annan tid, en tid som jag lämnat nu. Han blir som en länk mellan mig och den tiden som jag inte klarar av. Förlåt.
Bonniers förlag har tackat nej till min bok också. Fick ett långt mejl där de tackade för att de fått läsa den, skrev att den var gripande och önskade mig lycka till i min utgivningsprocess. Anledningen till att den inte var något för dem var, vad jag förstod av mejlet, att den inte passade deras utgivningslista. Någonting med att de inte skulle kunna ge mitt manus rättvisa om de gav ut den, vilket jag kan förstå. Vad det beror på vet jag inte riktigt, kanske att de har gett ut sin beskärda del av böcker, eller kanske att de har för många böcker i samma tema. Det var ju inte så att hon som svarade skrev att den behövde massa ändringar. Så jag antar att den duger.. Oavsett vad så känner jag mig fortfarande nöjd med att ha skickat iväg den, det gjorde inte så ont att bli refuserad som jag trodde att det skulle göra. Bara att hoppa upp på hästjäveln igen liksom! Glad att jag fick ett svar i alla fall.
Sen detta:
- har matteprov snart. Hatar matte.
- jag saknar min syster.
- the vampire diaries har säsongsuppehåll.
- mina oc-skivor har slutat fungera i min dator.
- jag är hungrig men det snöar så orkar inte gå och handla.
- vet inte vad jag ska köpa till folk i julklapp.
- min lägenhet faller i bitar. Spricka i taket, snea köksluckor, går inte att stänga toadörren, spisen la av häromdagen och golvet på övervåningen är snett så min säng lutar. Sen att jag inte ens har en jävla brevlåda och att det blir fuktigt på insidan av min dörr när det är blött ute så att fukten fryser till is är också underbart. #jagorkarintebohär
Så, förlåt till dig som läser om mitt tillstånd smittar eller något. Hoppas du hade en bra dag innan du läste det här och att jag inte tog ifrån dig all din energi. :-)
Har inte varit i skolan på hela veckan. Har varit sjuk. Det började med en liten förkylning som sedan övergick i bihåleinflammation. Mitt huvud är känsligt och jag klarar inte av att nysa eller vara snorig för länge, vilket jag var nu. Så det hela slutade med att jag fick migrän. Som pricken över i:et har jag mensvärk också. Mår bättre idag än tidigare under veckan iallafall så något kan man ju klappa händerna för.
Känner mig även som världens hemskaste vän/tjej/människa. Pratat med en kille hur länge som helst, på ett sätt som ligger högre upp än hur jag brukar prata med killar. Vi har kommit varandra nära utan att ha träffats. Väldigt nära. Jag tror att det är det som är problemet. Jag klarar inte av att ha människor nära mig, det är det svåraste jag vet. Det är lättare att stöta bort någon än att släppa in den, och det är precis det jag har gjort. Jag håller mig på avstånd för jag vet att jag bara skulle såra honom. Han har funnits där för mig genom allt och det är jag otroligt tacksam för. Men jag vet inte vad jag ska göra.. Jag tror att det är för att han vet för mycket. Han kom in i mitt liv under en annan tid, en tid som jag lämnat nu. Han blir som en länk mellan mig och den tiden som jag inte klarar av. Förlåt.
Bonniers förlag har tackat nej till min bok också. Fick ett långt mejl där de tackade för att de fått läsa den, skrev att den var gripande och önskade mig lycka till i min utgivningsprocess. Anledningen till att den inte var något för dem var, vad jag förstod av mejlet, att den inte passade deras utgivningslista. Någonting med att de inte skulle kunna ge mitt manus rättvisa om de gav ut den, vilket jag kan förstå. Vad det beror på vet jag inte riktigt, kanske att de har gett ut sin beskärda del av böcker, eller kanske att de har för många böcker i samma tema. Det var ju inte så att hon som svarade skrev att den behövde massa ändringar. Så jag antar att den duger.. Oavsett vad så känner jag mig fortfarande nöjd med att ha skickat iväg den, det gjorde inte så ont att bli refuserad som jag trodde att det skulle göra. Bara att hoppa upp på hästjäveln igen liksom! Glad att jag fick ett svar i alla fall.
Sen detta:
- har matteprov snart. Hatar matte.
- jag saknar min syster.
- the vampire diaries har säsongsuppehåll.
- mina oc-skivor har slutat fungera i min dator.
- jag är hungrig men det snöar så orkar inte gå och handla.
- vet inte vad jag ska köpa till folk i julklapp.
- min lägenhet faller i bitar. Spricka i taket, snea köksluckor, går inte att stänga toadörren, spisen la av häromdagen och golvet på övervåningen är snett så min säng lutar. Sen att jag inte ens har en jävla brevlåda och att det blir fuktigt på insidan av min dörr när det är blött ute så att fukten fryser till is är också underbart. #jagorkarintebohär
Så, förlåt till dig som läser om mitt tillstånd smittar eller något. Hoppas du hade en bra dag innan du läste det här och att jag inte tog ifrån dig all din energi. :-)
Om jag kunde så skulle jag radera dig från mitt minne. NU.
2012-12-03 / 22:33:58 / Våldtäkt / 1 KOMMENTARER
Jag hatar dig för att du har haft sönder mig och för att jag inte vet hur jag ska laga mig själv igen. Jag hatar att jag inte kan vara nära någon utan att det känns som att det är du som rör vid mig. Du äcklar mig. Att du lever äcklar mig. Ibland känns det som att du bor innanför mitt skinn, som att du alltid finns med mig i varje steg jag tar. Som att du förföljer mig och som att jag aldrig kommer att bli fri från dig. Det skrämmer mig för jag vill inte leva såhär föralltid, jag vill inte att du alltid ska vara en del av mig.
-
2012-12-03 / 20:45:24 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Första advent
2012-12-02 / 11:12:55 / Bloggen / 0 KOMMENTARERTänk att det nästan är ett år sedan jag startade den här bloggen nu, förstår ni hur mycket vi har gått igenom tillsammans? Det är helt otroligt :-) Det är några av er som funnits med ända från starten, sen finns det många fler som funnits med sedan bloggen började växa. Ni betyder lika mycket allihopa!
Idag är det första advent och om två timmar kommer min älskade syster hit och stannar i ett par dagar. Idag väntar julmarknad, det är en halvmeter snö här och jag känner på mig att det kommer bli hur mysigt som helst sen när det börjar bli lite mörkare här och alla marschaller tänds.
Hade även tänkt svara på frågorna från frågestunden ikväll eller imorgon! Kram på er <3
Idag är det första advent och om två timmar kommer min älskade syster hit och stannar i ett par dagar. Idag väntar julmarknad, det är en halvmeter snö här och jag känner på mig att det kommer bli hur mysigt som helst sen när det börjar bli lite mörkare här och alla marschaller tänds.
Hade även tänkt svara på frågorna från frågestunden ikväll eller imorgon! Kram på er <3
Snökaos och julklappsshopping
2012-12-01 / 10:22:33 / Bloggen / 0 KOMMENTARERGodmorgon på er! Första december och allt, kan inte fatta att det bara är omkring tre veckor kvar till jul. Längtar! Somnade till snökaos igår och vaknade upp till samma sak idag, helt sjukt hur mycket snö det är här.
Idag ska jag iallafall trotsa snön och åka iväg och köpa sista julklapparna. Hoppas ni får en bra dag :-)
