function getCookie(cname) { var name = cname + "="; var ca = document.cookie.split(';'); for(var i = 0; i

-

  2012-11-30 / 05:10:51 / Bloggen / 2 KOMMENTARER
Jag tycker inte att det är rättvist att jag, arton år gammal, börjar på ett jobb där jag blir lovad att jobba varannan vecka och sedan måste jobba varje vecka. Ett jobb som gör att min klocka ringer tjugo i fem på morgonen, och gör att jag kommer hem tolv timmar senare om man räknar med skolan. Vi var två arbetare från början, men nu har den ena fått sluta och kvar blev jag. Jag orkar inte. Men om jag inte jobbar varje vecka så innebär det mer eller mindre att livet kommer att stå stilla hos familjen jag jobbar hos, och vems ansvar är det att berätta det för dem? Inte mitt, men ingen annan tar ju det ansvaret så. 

Frågestund!

  2012-11-28 / 15:03:29 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Bild från Google. :-)

Här står tiden stilla

  2012-11-28 / 14:52:15 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Jag är så rädd för att göra dig illa eller göra dig besviken. Jag vill så mycket men jag vet inte om jag vågar. Jag är rädd för att gå sönder för jag vet inte hur nära eller hur långt bort den risken är. Du betyder allt egentligen, jag vågar bara inte visa det. 

Du måste förstå att mitt förflutna har gjort mig till den jag är idag. Jag har gått igenom mycket och ja, jag kanske är stark. Men jag är stark ensam, inte när vi är två. När vi är två blir jag den svaga, den som börjar om på ruta ett med sin kamp mot både sig själv och mot dig. Det spelar egentligen ingen roll vem du är, jag är rädd för att släppa vem som helst innanför mitt skinn. Du vet, jag gjorde det en gång förut och det kostade mig nästan mitt liv. Runt mig och runt mitt liv har jag byggt upp en mur som jag vet att du måste kämpa för att ta dig över. Det är det som är tanken, jag släpper inte in vem som helst. 

När du sover bakom mig och andas i min nacke, när du rör vid mig, när du håller om mig och när dina läppar möter mina så vet jag att tusen minnen kommer virvla förbi inuti mitt huvud samtidigt som vi skapar nya. 

600313_501811466516782_1789255692_n_large

Inte idag :-)

  2012-11-24 / 19:40:31 / Bloggen / 1 KOMMENTARER
644029_419475371457945_1904187699_n_large

Friday!

  2012-11-23 / 18:51:02 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Det känns verkligen som att veckorna springer förbi - var det inte nyss helg? 
Har varit ledig i två dagar nu, igår och idag. Behövde det både mentalt och fysiskt. Igår sov jag tills jag vaknade och sedan körde jag igång och städade hela lägenheten, tog en långdusch och handlade lite. Vid tre kom mamma med tåget och vi gick ut och åt en sen lunch/tidig middag. Sen var det bara att springa hem lite snabbt och packa ihop en väska, sen bar det iväg på kursavslutning. 

Vid sextiden började det ramla in folk i lokalen. En massa främlingar och i och med det så växte min nervositet. Sen kom mamma och då lugnade jag ner mig litegrann. Efter det kom mina närmaste vänner och då kändes allt ganska bra även om jag gång på gång frågade mig själv vad jag gett mig in på. Sen började vår lilla föreställning. Jag var sexa upp på scen. Jag minns nästan ingenting från de minuterna som jag stod däruppe. Men fick en massa applåder och en hel del fina ord efteråt från både mina närmaste och några främlingar. Blev så jävla glad. Min fina mamma hade köpt med sig en bukett med vita rosor till mig också och då var tårarna nära, älskade mamma

Upptagen tjej hela tiden

  2012-11-22 / 12:32:24 / Bloggen / 3 KOMMENTARER
Hejsan! Det känns som att det händer någonting hela tiden och jag hinner inte slappna av. Jobbat måndag, tisdag och onsdag den här veckan och sen gått i skolan. På måndagen stannade jag kvar i skolan till klockan fem och extra-pluggade matte. På tisdagen hade jag handledarkurs på körskolan nästan direkt efter skolan. Igår var jag och simmade med en vän. Utöver det har jag försökt planera den här dagen men på något sätt går det inte som jag vill. Är så sjukt nervös! 

Ikväll är det avslutning på en kurs som jag har gått på i tio veckor. Skrivkurs! Ikväll har vi bjudit in våra närmaste och allmänheten, och sedan ska var och en av oss läsa upp någonting som vi har skrivit under kvällens gång. Jag ska läsa upp en dikt från min självbiografi. För första gången någonsin ska jag, jag som knappt vågar hålla en redovisning inför min egen klass, läsa upp en del av det mest personliga jag någonsin skrivit inför hur många främmande människor som helst. 

Jag är så nervös att jag skakar men jag tror att det kommer att gå bra. Jag vet att det kommer att gå bra. Alla andra som hört och läst den här dikten har blivit fångade och jag har fått så himla mycket stöd. Det känns jobbigt nu innan men det kommer kännas så himla mycket bättre sen. 

Igår sa en fin människa såhär till mig: Du har gått igenom så jävla mycket annat skit och du är stark som människa, en dikt är väl ingenting? Det stämmer verkligen. En dikt är inte ens att jämföra med allt annat som jag har tagit mig igenom det senaste året och den tanken tänker jag bära med mig ikväll. 

Till dig: Tack. Tack för att du slog omkull mig och gjorde mig svag, och lät mig resa mig upp på egen hand sen igen. Jag hade aldrig blivit så stark som jag är idag om det inte vore för dig. Jag tänker inte vara rädd för dig längre. Du ska aldrig mer få ta ifrån mig det som är mitt. 

Tumblr_m9jbwnsy9l1qbjt25o1_500_50ade7f9e087c35c7918f286_large

Orkar inte

  2012-11-21 / 12:20:23 / Våldtäkt / 0 KOMMENTARER
Jag orkar inte. Jag bar... orkar inte. Vill inte. Kan inte. Klarar inte av. Fan vad jag hatar att allting påminner mig om dig och allt som du har gjort. Ibland önskar jag att alla minnen som väcktes till liv när jag drog igång allt det här slocknade igen när domen van laga kraft. Alla jävla minnen äter upp mig inifrån. Fan också. Fan. Fan. Fan. 

546866_545492395465370_1465680071_n_large

Börjat med körkortet

  2012-11-20 / 21:10:57 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Hej på er! Kom precis hem efter att ha suttit på handledarkurs på körskolan i fyra timmar. Mycket roligare än vad jag trodde att det skulle vara och känns verkligen värt det nu i efterhand och skönt som bara den att ha kommit igång. Har väl en bit kvar eftersom det enda jag kört som påminner om en bil är gocart och fyrhjuling. Idag är första dagen på länge som jag känner att jag har energi. Krigat på som en liten jävel i skolan och nu det här på kvällen, och imorgon ska jag simma efter skolan! 

Känner att bloggen är sjukligt tråkig just nu men har inte så mycket att skriva om och har inte så mycket inspiration heller. Men det kommer väl tillbaka snart antar jag! Nu ska jag prata lite i telefon och sen sova, vi hörs imorgon! :*

I have died every day

  2012-11-19 / 19:59:55 / Våldtäkt / 1 KOMMENTARER
"Posttraumatisk stressyndrom kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, olycka, krig eller en naturkatastrof. Helt enkelt om du varit med om någonting jobbigt. Förkortas PTSD. PTSD är ofta värre om traumat varit långvarit. Syndromet innebär att du återupplever traumat om och om igen, både i vaket tillstånd och i sovande. Vanliga tecken på att du lider av syndromet är att du undviker allt som på något sätt påminner om traumat, att du får minnesluckor och att du blir överdrivet vaksam. Du drabbas efter traumat, och ibland kan det ta flera år innan du reagerar." 

Jag och en brottsofferstödjare jag pratade med i somras började prata om det här redan då. För mig går det i vågor och ibland upplever jag att det är mer påtagligt. Just nu är jag inne i en period där allt påminner mig om honom och allt som hände. En låt, en bil, en doft, en röst. Allt möjligt verkligen. Jag vaknar på nätterna för att jag drömmer om honom och ibland flyter jag iväg i tankarna under dagen också. Det är så jävla jobbigt. 

Söndag

  2012-11-18 / 10:28:20 / Bloggen / 4 KOMMENTARER
Helgerna bara springer iväg och imorgon är det vardag igen. Upp och jobba och sen iväg till skolan! Den här veckan har jag dock lite annat inplanerat så har tagit ledigt både torsdag och fredag. Blir en kort vecka för mig och det behöver jag verkligen. På torsdag kommer mamma och på kvällen ska vi på kursavslutning där jag ska läsa upp en del av min självbiografi, sjukt nervös men det känns samtidigt väldigt spännande. 

Idag ska jag försöka plugga matte eftersom jag har prov om en och en halv vecka, sen tvätta ett par maskiner, ta en promenad och lite andra småtråkiga grejer! Vi hörs senare :-) kram

Som jag har sett fram emot den här dagen

  2012-11-16 / 15:38:06 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Befinner mig fortfarande i min lilla svacka där energin hela tiden ligger på noll. Kämpar på i skolan och på jobbet iallafall och nu har jag tagit mig igenom ännu en vecka. Det firas med Breaking Dawn part 2 ikväll tillsammans med en fin vän! Imorgon ska jag träffa mamma och syster, guuud vad jag längtar. 

Dagen har varit helt okej iallafall. Två lektioner först och sen en föreläsning på eftermiddagen, och nu kom jag precis hem. Gick raka vägen in i duschen. Har såna dagar ibland då jag är som besatt av varmvatten, idag var en sån dag. Nu känner jag mig ren iallafall. Nu ska jag göra något att äta lite snabbt och sen dra iväg mot bion. Ha en bra fredagskväll!

I skolan

  2012-11-15 / 14:14:15 / Bloggen / 0 KOMMENTARER

Hej på er! Sitter i skolan och tittar på film, slutar snart men ska stanna kvar och plugga efter skolan. Ikväll väntar kurs och sen ska jag upp och jobba imorgon. Imorgon kväll ska jag äntligen se nya Twilight. Sen träffa mamma och syster på lördag och tvätta på söndag! Mycket att göra hela tiden känns det som :-)

Nu ska jag fortsätta titta! Puss


We will stand tall

  2012-11-14 / 23:03:00 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
 

Spent a lifetime stuck in silence

  2012-11-14 / 18:52:12 / Våldtäkt / 0 KOMMENTARER
När gick det fel? När bestämde du dig för att min kropp skulle bli din, när bestämde du dig för att ta den ifrån mig? Vad var det som fick dig att göra det? Var det någonting jag gjorde, någonting jag sa? Jag förstår inte. Jag kommer aldrig att förstå. 

Allt jag vet är att du har haft sönder mig. Du har förstört mig för resten av livet. Jag vill så mycket, men jag kan inte. Det är på grund av dig. Du finns fortfarande kvar där inuti. Allting du gjorde, allting du sa. Jag minns allt. Ibland känns det som att jag aldrig kommer bli fri från dig, och det får mig att känna mig så äcklig. Någon dag önskar jag att jag vågar släppa in någon i mitt liv igen, låta någon komma nära. Låta någon röra vid allt det där som fortfarande gör ont. Just nu kan jag inte, jag vågar inte. Jag är så rädd för att historien ska upprepa sig. 

Jag tror inte att du förstår eller att du någonsin kommer att göra det. Det var inte bara fysiskt jag gick sönder, huvudet är mer trasigt nu än vad kroppen någonsin var. Jag vågar inte lita på någon, jag är rädd för allting. Kroppen är ganska hel även om jag fortfarande har problem, men psykiskt är det värre. Förstår du hur det känns att bli påmind varje gång jag hör en låt, läser en text, ser någon som liknar dig, ser en bil som påminner om dina, få en mini-hjärtattack varje gång det står dolt nummer på displayen? Jag lever ensam idag för att jag har byggt upp murar runt mig själv och all den smärta som du gav mig, tack vare dig vågar jag inte släppa in någon. 

Om jag var tyst i över fyra år, förstår du då hur rädd jag var, och fortfarande är, för dig? Om jag inte orkade prata på fyra år, förstår du då hur ont det gör att sätta ord på allt det här, så ont att jag helt enkelt inte orkade? Jag är arton år gammal och har hela livet framför mig, men det känns ibland som att du har tagit ifrån mig det. Som att det helt enkelt inte är värt det, för att allt redan är förstört på så många olika nivåer. 

Jag vet att det här är en period som kommer att gå över. Det kommer kännas bättre en dag, det vet jag. Det lovar jag. En dag kommer det inte göra såhär jävla ont. Men just nu har jag precis lärt mig att känna efter på riktigt utan att trycka undan någonting. I fyra år höll jag tyst och sen började jag prata. Efter det har allt handlat om att få honom dömd för det här brottet och nu är den delen avklarad. Nu är det resten kvar. Lära mig leva igen. Leva på riktigt. I'm done being stuck in silence. 

597_478920042147682_714967024_n_large


En dålig dag

  2012-11-12 / 19:43:54 / Våldtäkt / 5 KOMMENTARER

Ibland orkar jag ingenting alls. Det finns dagar då jag knappt vill resa mig upp ur sängen. Jag vet inte vad det beror på. Jag antar att det finns mycket kvar på insidan som bubblar till ibland. Jag är skör och lättpåverkad och när jag mår dåligt tar jag åt mig extra mycket av allt.

Idag vill jag inte andas. Allt gör bara ont.


Anonym eller inte anonym?

  2012-11-11 / 14:36:52 / Anonymt / 8 KOMMENTARER
Den senaste veckan har jag haft stora funderingar på hur jag ska göra med bloggen. Jag har varit anonym ända sedan jag började blogga och har gjort allt för att mitt namn inte ska komma ut, har aldrig skrivit var jag bor eller namnen på mina familjemedlemmar eller vänner till exempel. Tanken bakom det var från början att skydda mig själv. Jag använde den här bloggen som en dagbok där jag nästan inte höll tillbaka någonting förutom just min identitet, och jag var rädd att det på något sätt skulle skada mig om jag lämnade ut mig själv på det sättet. 

När jag skapade den här bloggen var det ingen som visste vad jag varit med om, förutom min föredetta pojkvän och mannen som utsatte mig. I mars berättade jag för min mamma, och i april för resten av min familj och för min rektor och en lärare. I mars började jag även gå på BUP. När jag gjorde anmälan i maj var det fler som visste om det, men inte alls speciellt många. Det dröjde ett tag till innan jag ens berättade för mina närmsta vänner. Jag var så svag och så trasig att jag helt enkelt inte orkade prata om det. 

Nu är allt annorlunda. Idag känner jag mig starkare och jag mår bättre än vad jag har gjort på väldigt länge. Det är fler som vet om vad som har hänt och jag kan prata om det utan att börja gråta eller bli upprörd. Jag är inte lika trasig längre. Så nu till den stora frågan, tycker ni att jag ska fortsätta vara anonym eller vill ni att jag berättar vem jag är? 

Tumblr_lvol44hwgf1r33ak8o1_500_large
Bild: weheartit

En helt vanlig söndag

  2012-11-11 / 14:17:38 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Gick upp runt nio imorse och kastade i första maskinen med tvätt, är uppe i fjärde nu och har två till sen. Har även hunnit med att plugga litegrann, städa klart det sista och slagit in en julklapp. Kan inte fatta att det bara är en månad och tretton dagar kvar till julafton! I år är första gången på hur länge som helst som jag faktiskt längtar, inte så jättemycket än men det kommer nog. 

Ska fortsätta städa och fixa lite till och efter det ska jag ut och gå, sen duscha och sen gå och handla något att äta till middag. Sen blir det Solsidan och efter det sova, jobbar hela veckan! Nu ska jag fortsätta titta på "Torka aldrig tårar utan handskar", sett ett och ett halvt avsnitt och jag älskar det. Hemskt men ändå så bra gjort. 



Bild: svt/google

Framtidsdrömmar

  2012-11-10 / 17:59:37 / Bloggen / 3 KOMMENTARER
* Gå ut gymnasiet med MVG i alla ämnen - Detta är den drömmen som jag kämpat allra hårdast för och det har faktiskt gett resultat. Har högsta betyg i alla ämnen förutom matte och franska, men än har jag inte gett mig. Franskan vet jag att jag kan jobba upp till MVG, men matten har jag det svårt med. Riktigt jävla svårt om jag ska vara ärlig. Till stor del beror det på min inställning just nu, har verkligen ingen energi till matten över huvud taget. Orkar bara inte helt enkelt. Men ska kämpa, det ska jag. Skulle vara så surt att missa drömmen när man nästan står på mållinjen. 
* Bli författare - har ju faktiskt skickat iväg min första bok till två förlag så kanske är den här drömmen närmare än vad jag inser. Ska inte hoppas för mycket, det är trots allt bara första försöket. Skulle dock vara sjukt häftigt om jag, arton år gammal, kan kalla mig för författare. 
* Plugga till jurist på universitetet - också en dröm som ligger väldigt nära till hands. Om jag har behörighet i vår så ska jag söka dit, och det borde jag ha med tanke på betygen. Först och främst ska jag bli advokat, men vad som händer sen har jag inte bestämt än. Går ju att utbilda sig till åklagare och domare också. 
* Bli mamma och fru - lovade min pappa när jag var liten att jag inte skulle få barn för än jag var tjugofem och det löftet planerar jag att hålla. Innan jag sätter ett barn till världen vill jag ha hittat en man som jag kan tänka mig att leva hela livet ut med. Jag är uppvuxen med föräldrar som bott på olika håll, och sedan jag var i tioårsåldern har deras relation enbart bestått av bråk och onödiga konflikter. Jag vill att mina egna barn ska uppleva allt annat än det. 

A7tvnftcqaajonm_large

-'

  2012-11-10 / 10:26:41 / Våldtäkt / 0 KOMMENTARER
Tumblr_md8lpvsbwt1rwdwo9o1_500_large

“I just want to sleep. A coma would be nice. Or amnesia. Anything, just to get rid of this, these thoughts, whispers in my mind. Did he rape my head, too?”

Svar på kommentar

  2012-11-10 / 09:24:05 / Bloggen / 0 KOMMENTARER


Såg ingen bloggadress och ingen mejl heller, så jag svarar i ett inlägg! Först och främst vill jag bara säga tack för dina fina ord som, som alltid, betyder jättemycket. 

Det jag menar med inlägget är inte att det inte är okej att stanna upp och andas, eller att det inte är okej att känna efter och vara ledsen. Såna dagar har jag ganska ofta. Det som är jobbigt för mig är när någon annan får mig att stanna eller bromsa, när jag inte får göra som jag själv vill. Om jag tvingas att tänka på eller älta det jag varit med om av någon annan så får jag inte den frihet som jag behöver för att bearbeta det här, jag behöver ta det i min egen takt och tänka på det när jag själv vill. Jag lyssnar väldigt mycket på min kropp och mitt psyke och jag gör det jag själv vet att jag mår bäst av. 

Jag har pratat med psykologer. Har gått på BUP var tionde dag i ett halvår och hos en brottsofferstödjare flera gånger. Har även haft kontakt med Tjejjouren, BRIS, 1000Möjligheter och en hel del andra människor. Så jag har pratat och bearbetat, jag har inte stängt ute alla mina känslor. Men nu har jag kommit till en punkt där jag känner att jag vill göra något annat. 

Sen måste jag bara säga en sak till. För mig har det aldrig aldrig handlat om att låtsas om att smärtan inte finns där, för det gör den alltid och det kommer den alltid att göra. För mig handlar det istället om att lära sig att leva med den. 

Äntligen helg!

  2012-11-09 / 17:01:45 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Det känns som att det har gått en månad på bara en vecka, tiden har verkligen stått stilla. Har ärligt talat mått skit hela veckan men har kämpat mig iväg till skola och jobb alla dagar utom en. Kan inte säga att det har varit värt det eller att jag har mått bättre av det, men någon gång måste jag slå till mig själv i ansiktet så att jag vaknar. Kan inte ligga hemma och grubbla hela dagarna även om jag skulle vilja det. 

Idag har jag varit i skolan och efter det gick jag runt på Ica Maxi i över en timme och bara tittade. Köpte med mig lite hem också såklart, men det var så skönt att bara fördriva tiden. Har inte orkat packa upp påsarna än så jag borde ta tag i det nu istället för att sitta här. 

I helgen ska jag bara vara hemma, titta på film och ta det lugnt. Kanske försöka plugga lite om orken finns. Jag borde verkligen göra det. Nu ska jag se på film iallafall! PUSS 

Jag tänker inte vara ett jävla offer

  2012-11-08 / 16:51:10 / Våldtäkt / 4 KOMMENTARER
Shhh__by_destinytte-d5juyaq_large

Jag slutade vara ledsen för ganska längesen. Nu är jag arg istället. Arg och frustrerad. Arg på honom för att han tog ifrån mig mitt liv, och frustrerad för att det är han som får vård på grund av det. Det var jag som gick sönder och han som hade sönder mig - är det inte jag som ska bli lagad då? 

Idag mår jag bra, men det har jag inte alltid gjort. Det fanns en tid när jag hatade mig själv, min kropp och mitt liv. En tid när jag bara ville bort från allt det här, bort från allt som gjorde ont. Jag kunde stå i duschen i flera timmar, skrubba huden tills den började blöda. Varför? För att jag skulle känna mig renare. För att allt det där smutsiga som fanns på insidan skulle försvinna. Allt det där äckliga skulle rinna ner i avloppet tillsammans med blodet. Det hjälpte en stund, sedan växte äcklet tillbaka. Det var som att han fortfarande fanns kvar innanför min hud. När jag var trasig, vem hjälpte mig då? Ingen. Idag är jag så pass stark att jag vet att jag inte kommer falla tillbaka i det mönstret, men jag har kämpat mig hit på egen hand. Det var han som utsatte mig för ett brott och inte tvärtom - ändå är det han som får gå i terapisamtal och bli behandlad. 

Det är mycket i det här samhället som känns skevt och felvänt. Vi lär våra barn hur man på bästa sätt undgår att bli våldtagen. "Akta dig för farliga gubbar, gå inte ensam hem när det är mörkt". Borde vi inte istället lära dem att ha respekt för både sina egna och andras kroppar, så att man redan i tidig ålder vet när man är på väg att ramla in på fel spår? Istället för att lära våra barn hur man inte blir ett offer så borde vi lära dem hur man inte blir en våldtäktsman. 

Nu ramlar vi in på något annat som jag tycker är skevt och fel. Offer. När jag kom ut med min hemlighet blev jag placerad i ett fack som jag fortfarande sitter fast i. Offer-facket. "Åh, gumman jag förstår att du mår dåligt. Jag tycker så synd om dig". Jag uppskattar medkänslan, det gör jag verkligen. Jag uppskattar alla fina människor runt omkring mig som finns där hela tiden, alla de som jag vet bryr sig på riktigt. Jag älskar varenda en av dem. Men jag hatar när människor tycker synd om mig. 

Jag förstår att man lätt får den uppfattningen, att det är synd om någon som blivit våldtagen. Det kanske det är också, det kanske är synd om mig. Men jag vill inte höra det. All den styrka jag försöker bygga upp på insidan och all min kämparglöd dör fullkomligt ut när jag får höra att det är synd om mig. Jag bestämde mig från början för att jag inte skulle lägga mig ner och ge upp, jag bestämde mig för att kämpa. Det vill jag göra också och det gör jag varje dag. Jag kämpar för att bli hel igen, för att må bra och för att fortsätta med mitt liv. Jag vill inte låta det här ta ifrån mig mer tid än vad det redan har fått göra. Men jag behöver stöd och pushning, någon som drar upp mig på fötterna igen när jag ramlar omkull. Det stödet har jag. Sedan har jag människor som istället för att hjälpa mig upp lägger sig bredvid mig och håller om mig. Jag vet att det också är ett sätt att bry sig, men det hjälper mig inte framåt. När någon stannar vid att det är synd om mig och att allt är så hemskt så stannar jag också där och då fastnar jag. Jag måste hela tiden fortsätta framåt, annars kommer jag att gå sönder. 

Någonstans på vägen medan vi byggde upp det här samhället så var det något som gick väldigt fel och jag tänker spendera resten av mitt liv på att vända det åt rätt håll igen. 

Some days everything just suck

  2012-11-07 / 17:17:04 / Bloggen / 1 KOMMENTARER
Idag har min energi legat på botten i stort sett hela dagen. Hur jag än gör så känner jag mig verkligen inte motiverad till någonting över huvud taget. Jag kan koncentrera mig en stund men sedan rinner all min fokus ut ur sanden. Har massor att göra i skolan men jag känner bara att jag inte orkar. Har aldrig varit så borta i huvudet som jag känner att jag är just nu. 

Egentligen så älskar jag skolan och egentligen så vill jag göra alla uppgifter i tid. Det är så jag brukar göra. Jag vet också precis vad jag vill göra efter gymnasiet och att det här är det ENDA sättet att ta sig dit. Jag måste bita ihop det här sista året, men det är en skillnad på att veta vad man borde göra och att faktiskt göra det. 

Nu ska jag plugga fram tills klockan åtta och sedan ska jag gå och lägga mig. KÄMPA. 

Just another wednesday morning

  2012-11-07 / 06:04:16 / Bloggen / 2 KOMMENTARER
Ja som ni såg igår så skickade jag iväg min bok till två olika förlag, Norstedts och Bonniers! Känns lite smått overkligt måste jag säga, men otroligt spännande. Får svar om sisådär tre månader. Att skriva den har varit sjukt svårt men samtidigt väldigt roligt. Jag vet att det har varit bra för mig och att det har hjälpt mig att bearbeta saker. Igår när jag läste igenom den tillsammans med en vän så insåg jag hur mycket av mig själv och mina tankar den innehåller. Det är en sammanfattning av hela den här tiden, först och främst av allt som har hänt men också av alla mina känslor. På något sätt så känns det som att den är mig själv, fast vänd ut och in. 

Idag väntar skolan. Fick reda på för tjugo minuter sen att jag inte behöver jobba idag på morgonen nu nu ska jag gå och lägga mig och sova ett par timmar till. Behövs verkligen kan jag säga! Hoppas ni får en bra dag så hörs vi senare. 


Tumblr_m6193c3srh1r7ee0jo1_500_large

Nu är bollen i rullning :-)

  2012-11-06 / 16:58:42 / Bloggen / 1 KOMMENTARER

Monday

  2012-11-05 / 04:53:07 / Bloggen / 1 KOMMENTARER
Klockan är halv fem och jag är faktiskt ganska pigg. Sitter här i min soffa med ett glas juice i handen och ska gå iväg till bussen om en timme. Jobbar hela den här veckan och förmodligen flera veckor framåt! Vet inte hur jag kommer att orka men det får gå på något sätt ändå. Efter jobbet väntar skola och jag är inte speciellt taggad för det heller. De senaste tre dagarna har varit jobbiga på något sätt och jag känner mig mer nere än på länge. Efterskalv I guess! 

Hoppas ni får en bra dag! Kramiiiis



Idag sänder vi en tanke till alla som inte finns här längre

  2012-11-03 / 16:25:22 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Tumblr_m88us7nzx01qzk44io1_500_large

Every end is a new beginning

  2012-11-01 / 17:22:09 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Det är jobbigt just nu. 
Idag sa jag hejdå till någon som funnits där i över ett halvårs tid. Någon som stöttat mig, lyssnat, gett goda råd, pratat förnuft och bidragit till många goda skratt även i de allra jobbigaste stunderna. Världens bästa kurator/samtalsterapeut. Evigt tacksam för den här tiden, hade aldrig tagit mig hit om det inte varit henne jag träffat den där dagen i väntrummet. Aldrig. Hon kommer alltid vara en viktig och betydelsefull människa i mitt liv. Just nu är det jävligt jobbigt för jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. På ett sätt är det jobbigt för att jag känner att jag kommer stå på helt egna ben nu, men samtidigt är det skönt för jag vet att jag kan sluta där för att jag mår bra idag. Är en helt annan människa än för ett halvår sen. Som vanligt är jag full av blandade känslor. 

Men, det är viktigt att se detta som vad det faktiskt är. Ett viktigt avslut och ett bra sådant. Ett tecken på något bättre. Idag avslutar jag ett kapitel i mitt liv och påbörjar ett annat!