function getCookie(cname) { var name = cname + "="; var ca = document.cookie.split(';'); for(var i = 0; i

På hemmaplan

  2012-10-29 / 12:26:09 / Våldtäkt / 0 KOMMENTARER

Det är skönt att vara hemma, jag trivs här. Här är jag nära de människor som ligger allra närmast mitt hjärta. Men samtidigt är jag så nära allt som gör ont också. Alla platser jag inte vill se och besöka är häromkring. Alla människor jag inte orkar möta. Hans arbetsplats. Hans hus, platsen där allt hände.. Det är klart att det är jobbigt. Hemma hos mig har jag en distans till allt dethär, flera mils avstånd. Här ligger det rakt framför mig.


Äntligen höstlov!

  2012-10-26 / 16:41:24 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Gud vad trött jag är efter den här veckan. Klivit upp halv fem varenda morgon och jobbat, är helt slut nu. Men än är det inte över, först på måndag kommer jag kunna känna mig ledig. 

Ikväll; 
- städa 
- börja packa 
- bio med världens bästa (Taken 2) 
- handla fika tills imorgon 

Imorgon; 
- Högskoleprovet 08.20 - 16.00 
- Tvätta 

Söndag; 
- Träffa "författarcoach" och gå igenom mitt manus 
- Packa 
- Åka tåg hem till familjen 
- Träffa storasyster 

Men på måndag kommer jag att ha lov. LOV. Fyfan vad skönt det ska bli. Att jag har en massa andra saker att göra under veckan stör dock litegrann... 

- Läsa mitt manus och redigera det sista 
- Plugga ikapp lite rester 
- Eventuellt jobba en dag/några timmar  
- Skrivarkurs 
- Fika med BUP-kurator (avslutet) 
- Läkartid på torsdagen 

Men sista helgen ska jag sova som om jag vore död. Längtar dit. Kram på er, ha en bra helg! 

Jag mår bra, jag är okej, jag är lycklig, jag lever

  2012-10-25 / 11:58:46 / Våldtäkt / 4 KOMMENTARER
Precis varit på BUP för allra sista gången. Känns skönt att veta att jag kan sluta där för att jag idag mår bra. När jag ser tillbaka på de månader som gått sedan jag började där kan jag se min egen utveckling, det är ganska häftigt måste jag säga. Jag fick en akut-tid på BUP den sextonde mars och då levde jag med dagliga tankar om att jag inte orkade leva längre. Jag kunde inte se min framtid, allt framför mig var bara svart och mörkt. Det var som att befinna sig i en bubbla. 

Mitt liv var kaos när jag träffade E för första gången. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka i ens några timmar utan grät hela tiden, jag kunde inte sova på nätterna, jag orkade inte med skolan och jag vågade knappt vara ute på stan för att jag var så paranoid. 

Under de månader som passerat har jag förändrats så otroligt mycket. Jag märkte det inte medan det skedde men nu i efterhand så ser jag det. Små, små steg som tagit mig dit jag är idag. Det började med att gråta tills det inte fanns några tårar kvar. Sedan började jag prata om det, och jag pratade tills orden tog slut. I början gjorde det så jävla ont att sätta ord på allting att jag bara ville dö, men med tiden blev det lättare. Det tredje steget jag tog var att börja ta tag i allting. När jag hade pratat så kom jag fram till att jag ville göra någonting åt det som hänt och då behövde jag fånga upp alla lösa trådar, så det gjorde jag. Jag anmälde människan som förstörde mitt liv, jag bröt kontakten med de som försvårat min resa framåt och jag ska (om allt går bra) ge ut min egen bok. Min bearbetningsprocess är så gott som avklarad. 

Idag kan jag vara helt ärlig när jag säger att jag är så förbannat stolt över mig själv och så glad att jag tagit mig hit. Tänk vad mycket jag missat om mitt liv tagit slut där i mars.. Herregud. Det har varit en hård kamp med otroligt mycket slit, tårar och smärta, men det har varit värt det. Under den här resans gång har jag tagit så många stora beslut och vartenda en av dem har varit lönsamma och bra för mig. Jag är en helt annan människa idag än vad jag var för ett halvår sedan. 

Jag lever. 
Jag orkar. 
Jag mår bra. 
Jag är lycklig. 

Ingenting här i livet kommer gratis, men allt ont har något gott med sig. Glöm ALDRIG det. 

Tisdag!

  2012-10-23 / 16:59:39 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Hej! 
Idag har jag jobbat och varit i skolan, efter det gick jag och handlade och nu har jag precis kommit hem. Ska alldeles strax börja laga mat och efter det ska jag städa lite snabbt för det ser verkligen ut som ett helvete här hemma. Idag har jag, som tur är, lite extra energi så ska passa på att få det gjort. Blir alltid så förbannat trött på kvällarna när jag jobbar. Går och lägger mig mellan åtta och nio och sedan ringer klockan vid kvart i fem på morgonen. Blir långa dagar och så ska man orka med att träffa kompisar och plugga och allt möjligt annat utöver det också! Känns dock värt det när lönebeskedet kommer den 27:e... 

Nej nu måste jag köra igång med detta innan jag tappar fokus och blir trött. Hörs imorgon eller något, puss och kram! 

Tumblr_mc0cuof7dn1rn755xo1_500_large

Söndag

  2012-10-21 / 12:04:11 / Bloggen / 1 KOMMENTARER
Hej på er! 
Nu är helgen över och imorgon väntar både jobb och skola. Känner på mig att den här veckan kommer gå väldigt fort! Idag ska jag städa i ordning lite i lägenheten, läsa igenom mitt manus, gå och handla och sedan mysa framför Solsidan ikväll, Blir nog en bra dag! 
Ha det bra så hööörs vi, puss. 

-'

  2012-10-20 / 17:43:23 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
JAG ÄR KLAR!!! 
Ska spendera morgondagen med att läsa igenom allting jag skrivit och efter det ska jag skicka iväg den till ett par personer för att få feedback. Så fort det är klart ska jag skicka iväg den till förlag! SJUKT spännande. 

Jävla människor

  2012-10-18 / 15:25:37 / Våldtäkt / 4 KOMMENTARER
Åh. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH. Arg. 
Har inte uppdaterat ordentligt här på ett tag nu och det finns faktiskt anledningar till det. Jag vet inte var jag ska börja och det är svårt att skriva något över huvud taget eftersom mycket av det jag fått reda på ska stanna hos mig i förtroende. Men vet ni vad? Jag är så trött på att ge och ge till andra människor. Speciellt människor som svikit mig och vänt mig ryggen i situationer då jag behövt allt stöd i världen. Så egentligen skulle jag kunna berätta precis allt. Men sen finns det ju även två delar av mig som kallas hjärta och samvete, och dessa två har ganska mycket att säga till om. Men, vi tar det lite försiktigt. 

I fredags hade jag kontakt med en närstående till honom och fick då reda på att han har utsatt andra för det jag varit med om. Samma övergrepp och samma sorts hot för att bevara det som en hemlighet. Jag gick sönder på insidan. I samma veva fick jag även reda på att en annan närstående haft vetskap om dessa övergrepp, som inträffade för femton år sedan. Kortfattat; om denna närstående tagit tag i det då så hade det som hänt aldrig någonsin behövt hända mig. Han hade kunnat få hjälp tidigare och jag skulle ha varit en betydligt mer hel människa än vad jag är idag. Fem år av mitt liv har gått åt till det här, och jag kommer få leva med det varje dag tills jag dör. 

Tänk er jordbävning, tsunami, blixtar och vulkanutbrott när ni föreställer er min reaktion. Det gjorde så förbannat jävla ont att veta att någon kunnat förhindra det som hänt, men valt att inte öppna ögonen. Jag är så jävla ledsen och så jävla trasig på insidan att jag inte ens kan koppla bort detta för bara några minuter. Det finns där med mig hela tiden och idag åkte jag hem tidigare från skolan för att jag helt enkelt inte orkar. Jag har gått igenom mycket i mina dagar men jag slutar då tamigfan ändå aldrig förvånas över hur SJUKA och HEMSKA människor det finns här. JAG VAR ETT BARN. Den andra tjejen också. Hur kan man ens leva med sig själv efter att vetskapen om att man kunnat förhindra det som hänt? Jag skulle inte orka. 

Sedan i fredags har jag ältat det här och det har tuggat sönder mitt huvud från insidan. Kan inte tänka klart, vill bara bort hela tiden. Söva ner mig själv tills världen blir normal. Kan inte sova om nätterna, är illamående hela tiden, orkar knappt duscha. Jävla människor. Jävla värld. Jävla helvete och jävla allting. 

Drömmen om att bli författare

  2012-10-16 / 11:49:35 / Bloggen / 3 KOMMENTARER
Igår kväll skrev jag klart det personliga brevet som man skickar med sitt manus när man skickar iväg det till förlag. Alldeles snart ska jag skicka iväg det för första gången, gissa om jag är nervös!? Men det är bara att hålla tummarna för att det går bra. 

Mitt mål har varit att skriva 200 sidor och jag är så nära nu. Kommer skriva klart resten idag, så nära är det!! 

I forgive you. Now you can forgive yourself.

  2012-10-15 / 12:54:41 / Bloggen / 1 KOMMENTARER



Tuesday

  2012-10-09 / 19:21:28 / Bloggen / 2 KOMMENTARER
Jobba, skola, jobba, skola. Så ser mina dagar ut nuförtiden! Efter skolan har jag också en hel del att göra, men har ju bara ett par timmar på mig innan jag måste sova igen för att orka upp på morgonen. Ikväll har jag firat en av mina bästa vänner och pluggat lite! Igår var jag kvar och pluggade på skolan och sedan blev det en tur på stan. Imorgon ska jag förmodligen simma. På torsdag står BUP på schemat, och tvättning och kurs på kvällen. En himla massa saker att göra med andra ord! Utöver det håller jag ju på att skriva en bok, och det tar också upp en hel del tid. Men försöker uppdatera här lite då och då iallafall, ni får inte tro att jag glömt bort er! <3 

Nu ska jag tvätta av mig sminket och lägga mig och läsa, sedan ska jag sova! PUSS

Nu är det över på riktigt

  2012-10-08 / 04:57:52 / Våldtäkt / 3 KOMMENTARER
Helt sjukt att man faktiskt kan känna sig pigg när man gått upp halv fem på en MÅNDAG!? Menmen, det gör jag iallafall. Idag är en bra dag! Nu ska jag slänga på mig lite kläder och blåsa håret, sen dra mig mot bussen. 

IDAG är dagen som jag väntat på i fem månader och fem dagar. 
3/5 - polisanmälan 
25/5 - polisförhör 
20/6 - åtal väcks 
2/7 & 3/7 - rättegång i tingsrätten 
3/9 & 4/9 - rättegång i hovrätten
8/10 - DOMEN VINNER LAGA KRAFT! 

Obeskrivligt. 

The hardest part was letting go

  2012-10-07 / 09:48:30 / Våldtäkt / 2 KOMMENTARER
Om du tror att det här är över bara för att du sitter där och jag är fri så har du fel. Jag kommer aldrig bli fri, förstår du? Det här kommer följa mig i varje steg jag tar genom hela mitt liv. 

Om en människa blir våldtagen, gör en anmälan, går igenom en rättsprocess och vinner den, slutar människan att vara våldtagen då? Nej... Men det verkar så. Alla säger att jag ska vara glad, att det är över nu. Över? Vad är det som är över? Rättsprocessen kanske är över, men allt är inte över. Det har fortfarande hänt. 

Det har gått fyra år och nio månader sedan den där natten, men jag minns fortfarande allt. Varenda liten detalj. Den natten kommer aldrig mer tillbaka, den fanns en gång och inte mer. Men jag har återupplevt den i mitt huvud så många gånger nu att det bara är smulor kvar. 

Skillnaden på då och nu är att nu så kan jag leva med det. Det är en del av mig som jag har lärt mig att acceptera. Jag träffade en tjej här om dagen som amputerat sitt ena ben och opererat dit en protes, och hon gick på kryckor på grund av smärtan. Det är nog lite så det är för mig också, du har tagit bort en del av mig och opererat fast en annan som kroppen måste lära sig att leva med. 

Jobbar för ett mål och en inre dröm

  2012-10-05 / 17:05:05 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Hej på er! 
Idag har jag träffat min mamma, gud vad jag saknat henne. Åt lunch, gick i affärer och pratade en massa. Möttes halvvägs så nu har jag kommit hem igen, och hon är hemma hos sig. Ikväll ska jag äta tacos och mysa med ett par vänner, trevligttrevligt! Imorgon ska jag också träffa en fin vän, ska bli roligt. Älskar att umgås med människor som man känner att man har någonting gemensamt med! 

Det enda som skulle kunnat vara bättre just nu är mitt huvud, haft ont hela dagen. Ingenting hjälper, blir galen. Nu ska jag städa lite snabbt och göra mig i ordning, sen drar jag iväg. Vi hörs imorgon, kärlek till er. 

Torsdagsmorgon

  2012-10-04 / 05:30:31 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Klockan är fem och jag kan inte sova. 





I think you're full of shit

  2012-10-03 / 19:58:16 / Bloggen / 0 KOMMENTARER
Hej på er! 
Det här är en dryg vecka alltså. Mår inte bra alls. Varit hemma idag, knappt varit utanför dörren. Det blir bättre snart, behöver bara simma lite under vattnet innan jag tar mig upp till ytan igen. 

Kram på er! 

Om du tror att du vet vad smärta är så har du fel

  2012-10-02 / 20:54:36 / Våldtäkt / 1 KOMMENTARER
Släpp mig fri,
låt mig vara. 
Mitt liv är mitt, 
det tillhör Sara. 

I mitt huvud bor han ibland, han tar upp all plats. Han står på mig och jag kan inte andas. Försvinn. Ut ur mitt liv. Han finns för att jag ger honom tillåtelse att göra det, och jag kan inte släppa taget. Håller fast vid minnen. Han var någon annan då, nu känner vi inte varandra. Det gör ont. 

Memory lane sucks

  2012-10-01 / 20:34:57 / Våldtäkt / 1 KOMMENTARER
"Då Sara får du börja berätta hur du kom att träffa X allra första gången." 
"Alltså, allra allra första gången?" 
"Ja." 

Så börjar rättegången med mig, mer än så har jag inte orkat lyssna. Fick skivan idag och tänkte lyssna igenom hela förhöret med mig ikväll men det var nog svårare än vad jag trodde. Det var en helt annan sak att lyssna på hovrätten, då höll jag masken för att inte visa mig svag. Nu sitter jag ensam i min soffa och är allt annat än stark, och jag behöver inte dölja mina känslor för någon. Så ja, det är jobbigt. Det gör ont. Jävligt ont.