Det är inte för än du befinner dig på botten och börjar ta dig uppåt som du förstår din egen styrka, och när du väl hittat den släpper den aldrig taget om dig. Det krävs att man mår riktigt dåligt för att man ska kunna må riktigt bra, och tills man gjort båda två har man ingen aning om vad som kan vänta i livet.
Madde
sv; när du vill kommentera bara bloggen när du gjort de så gör jag!! :) <3
Sv: Helt ärligt , jag brukar inte gilla sånnadära komentarer , men när jag läste din och om vad din blogg handlade om var jag tvungen att tycka om komentaren , sjukt att du har blivit voldtagen , fin blogg! Hoppas du fortsätter kika in på min blogg :)
svar: Hur har du orkat allt? Tycker synd om dig♥ (ta det inte illa jag menar snällt aså)
Jag vet inte om detta är för personligt då kan du bara strunta i frågan men, (läst ett gammlat inlägg) hur är det med dig och din mamma nu? du skrev att du förlora kontakten med din mamma. Vad hände? ♥