Hur länge har du bloggat?

Oj, det är en bra fråga. Tror jag skapade min första blogg när jag var tretton, så i fem år ungefär. Men inte hela tiden, det har gått i perioder. 

Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?

Den fanns nog inte ens. Eller ja, bilden av bloggar i sig var väl "dagbok på Internet, kan vara något för mig" men bloggare visste jag inte så mycket om. Jag tror att Kenzas blogg var den första jag läste, och den följer jag fortfarande! 

Vilken var den första blogg du förälskade dig i?

Den allra första minns jag inte, men på senare tid är det flera. Den allra senaste är dock denna; ikroppenmin.blogspot.se 
Den etsade sig fast i mitt hjärta förra veckan och jag gråter varje gång jag läser den. Så otroligt poetisk människa bakom bloggen, magiskt skriven och så förbannat sorglig. Läs själv och du kommer, precis som jag, inse hur fruktansvärt orättvis världen är. 

Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?

Första inläggen på den här bloggen är jag nöjd med. Eller ja, så nöjd man kan vara över att skriva något sådant. Såhär i efterhand skulle jag nog formulera mig annorlunda, men i helhet är jag nöjd. Med den här bloggen känner jag att jag gör skillnad genom det jag skriver, så har jag aldrig känt förut. Då har jag bara skrivit om min vardag, och det gör jag ju i och för sig nu med på ett djupare plan, men då har det känts ganska meningslöst vid närmare eftertanke. 

Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?

Jadu, ett femtiotal kanske, plus eller minus. Vissa bloggar läser man bara för att läsa (kissies), andra bloggar läser man för att man vill (släkt, familj, kompisars, bloggvänners, Kenza, Blondinbella) och andra läser man för att bli informerad eller berörd (intetillsalu, ikroppenmin) för att bara nämna några alltså! Finns flera. 

Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?

Jag dras nog mest till dagboksbloggar, älskar när det blir sådär personligt att det känns som att någon sitter och berättar om sitt liv över en fika! 

Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?

Det är inte så många av mina allra närmaste som vet att jag bloggar idag, men de som vet tycker det är bra tror jag! Ingen har väl någon direkt åsikt, men av de som läser min blogg vet jag att de flesta förmodligen lär känna mig bättre än om de pratar med mig. Jag besvarar frågorna bättre här än i verkligheten, det är lättare att skriva än att prata om vissa saker. 

Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

Ja det tror jag i alla fall, även om jag är snäppet djupare här än vad jag är i verkligheten. Detta är ju verkligen min dagbok, och mycket av det jag skriver här skulle jag aldrig få för mig att prata öppet om. 

Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?

Det beror nog lite på hur man ser det, jag tycker allt sånt är så svårt. Jag skulle egentligen inte ha något emot att "komma ut ur garderoben" och berätta vem jag är på riktigt. Jag vill ju trots allt skriva en självbiografi och ge ut den med mitt namn på framsidan. Men med bloggen är det ändå något som håller mig tillbaka än så länge, även om det växer bort mer och mer. Om jag lämnade ut mitt namn här skulle det vara som att jag förstörde allt. Jag valde ju redan från början att vara anonym. Även om det inte är det som är själva poängen med bloggen så känns det ändå som att jag rubbar själva grunden om jag identifierar mig själv. Jag är ju väldigt privat här, lämnar inte ut mycket alls om mitt liv, bara mina tankar och erfarenheter i stort sett. Inte ens berättat var jag bor ju! Så en gräns finns det nog, även om den svajar lite. Jag tyckte att mina egentagna bilder från Svea hovrätt var ett steg ifrån min gräns, det är de första egna bilderna jag publicerat här. 

Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.

Skriver aldrig om något som kan kopplas direkt till mig eller som gör det möjligt att ta reda på vem jag är. Då skulle som sagt grunden till bloggen rubbas, har pratat med flera som jag känner som inte vet att det är mig de pratat med. Förstör förtroendet på något sätt. 

I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?

Bekräftelse får jag utan att blogga. Jag är ganska säker i mig själv på det sättet och behöver inte blogga för uppmärksamhetens skull. Jag bloggar för att jag behöver få ur mig vissa saker, och för att hjälpa andra. Att jag sedan får bekräftelse i kommentarsfältet är ett plus, men inte det jag strävar efter. 

Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?

Ja, absolut. Dock så tror jag att det är omöjligt att veta om personen bakom bloggen lämnar ut hela sitt liv eller bara en del. Det är ju lätt för mig att tro att jag känner Kenza till exempel eftersom jag läser om hennes liv varje dag, men vad vet jag egentligen? Ingenting som går djupare än att skrapa på ytan. För att lära känna någon på riktigt behöver man nog träffas i verkligheten också. 

Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

Inte genom denna blogg, men kanske i framtiden! 

Kan det vara ”skadligt” att blogga?

Det beror nog på varför man bloggar. Lägger man ut bilder på sig själv och berättar allt så kan det självklart få konsekvenser. Fel människa kan se eller läsa fel saker, och få fel uppfattning. Någon kan bli förbannad och det är lättare att vara förbannad på någon man få verklig kontakt med än med någon man bara känner anonymt, och därav lättare att göra något mot den personen. Men så länge man har kontroll på sig själv och sin blogg är det ingen fara enligt mig.  

Bloggar du om två år? i så fall: är ditt bloggande annorlunda då?

Ja det gör jag! Men då har jag nått en högre höjd av bloggande, och kanske öppnat en hemsida kopplat till den verksamhet jag vill driva senare i livet. Hemlighetsmakeri! 

Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?

Ja, det är en del av vår kultur. 

Vad har bloggskrivandet betytt för dig?

Allt. Nästan. Väldigt, väldigt mycket. Har spenderat många nätter framför den här bloggen och skrivit långa inlägg om känslor som jag knappt klarat av att sätta ord på. Har gått igenom mycket med den här bloggen och dess läsare vid min sida. Responsen jag fått har gett mig otroligt mycket styrka och glädje, och många tankeställare. Bloggen har varit och är jätteviktig för mig! 

Vad har bloggläsandet betytt för dig?

Också väldigt mycket. Man lär sig något nytt hela tiden tycker jag, om inte faktamässigt så om människor. Genom att läsa bloggar har jag insett hur olika perspektiven på saker kan vara från människa till människa!