you don't get to get me back
2012-05-27 / 10:11:47 / Våldtäkt /Alla, verkligen alla jag pratat med, säger att jag är så stark och att jag borde vara stolt över mig själv. Men jag känner mig inte stark, och jag känner mig definitivt inte stolt. Allt jag känner är en jävla tomhet och en enorm ångest över att jag förstört någons liv. Är så full av skuldkänslor att jag knappt kan andas.
Förstör hans liv, ja men han förstörde ju mitt också? Ja, kanske det. Men jag kan inte förklara det på något sätt än att han är två personer för mig. En person som jag är rädd för och som jag vill sätta fast för det han gjorde mot mig, någon jag skulle kunna säga att jag hatar och föraktar mer än allt annat. Den personen ska få ta sitt straff! Men sen är han någon annan också. Någon som fanns där när ingen annan gjorde det, någon som stöttade mig, någon som lyssnade, någon som brydde sig, någon jag litade på, någon som betydde mycket, någon som praktiskt taget höll mig levande. Ja, den personen svek det enorma förtroende jag hade för honom. Men nu sviker jag honom, och jag känner mig som den hemskaste människan i världen.
För mig är han en person i mitt liv som finns där på både gott och ont, han har gjort både skada och nytta. Han var som en bror, men blev en fiende. Svårt att förklara. Men han är också någons son, någons bror, någons pappa, någons systerson, någons pojkvän, någons kusin osv. Ni fattar. Det är inte bara en person i mitt liv, han finns i så många andras liv också. Hade jag hållt käften hade jag förstört ett liv = mitt, men nu förstör jag så mångas?
Det kanske inte är mitt ansvar, men jag kan inte låta bli att tänka så. På samma gång känner jag att det fan är hans tur att bära det här nu, för jag har gjort det så förbannat länge. Jag orkar inte bära det själv längre, speciellt inte när det inte var mitt ansvar att bära från början. Jag var ett barn, han var vuxen. Det säger ganska mycket, men det är först nu jag fattat vad det innebär. Att vara vuxen innebär att man är ansvarstagande, och att man ska veta bättre, veta vad som är rätt och fel. Det är egentligen inte svårare än så.
Men det blir svårare, för min hjärna ältar detta om och om igen. Hade jag kunnat göra något annorlunda? Var jag verkligen tvungen att anmäla? Så sjukt mycket tankar, blir galen.
Den man älskar mest sårar värst.
Du gjorde rätt som anmälde. Ingen ska bli behandlad så, framför allt inte ett barn.
Ta vara på dig.
Kram
Sorry att det har tagit lite tid for mig att svara men har grejer att gora hela tiden!
Det ar positivt att han fortfarande sitter anhallen!
Han kommer nog antingen ta kontakt med dig for att saga forlat, eftersom han har varit en stor del av ditt liv, eller sa gor han nog ingenting!
Han kommer inte gora nagonting, du har sa manga manniskor just nu som vet och/eller skyddar dig. Jag kande samma radsla, jag kande den radslan tills jag bestamde mig for att inte vara radd langre, testade hur det kandes att se honom osvosv och nu spelar det ingen roll ifall han ar i narheten, sa lange han inte ror eller pratar med mig. Min gudbror ar dock motsatta. Jag blir spyfardig nar jag ser honom, far angest och bar bara valdigt daligt, men det ar for jag vagrar acceptera att det har hant utan jag trycker val antagligen bara bortproblemet...
Grejen ar den, ifall han kontaktar dig eller liknande ifall han gar fri sa kan du anvanda det emot honom, det visar bara mer att han ar skyldig <3
Hej! Kände att jag var tvungen att skriva till dig, kunde inte hålla mig längre.
Jag har i två dagar suttit och läst alla inlägg på din blogg, två dagar har jag suttit och fällt tårar. Jag läste på aftonbladet igår att 18 våldtäkter anmäls varje dag, tänk dom som inte anmäls. Det är sinnessjukt..
Oavsett om du väntade några år och även fast jag inte känner dig eller vet vem du är så måste jag säga att du är så himla stark. Att du har orkat anmäla idioten, ursäkta mitt ordval men han är inget annat än en idiot, att du har orkat vänta dessa år innan du anmälde honom, att du gick igenom allting som behövdes gå igenom. Du är en stark person som aldrig borde känna att du har dåligt samvete för att du anmälde honom. Är det någon som ska känna att den har dåligt samvete så är det han. Han borde skämmas för det han har gjort, för att han rent ut sagt förstörde ditt liv. Men du är stark tjejen och sluta aldrig kämpa, aldrig. Sverige och hela världen borde ha fler tjejer som dig. Kram
